Tänk vad bra!

Tänk vad underbart att få ha det så här bra! Att få två veckor tillsammans med 15 ungdomar och prata om det allra viktigaste.  Om liv och död, tro och tvivel, hopp och förtvivlan, allt det där som är livet. Dessutom att få göra det intamat av det som vanlig vardag och sommarlov. Dela både frukostbord och aftonbön, brygga, kanot och gräsmatta. Till råge på allt har gud gett oss ettn underbart sommarväder.

I den här lite konstlade vardagen ges så mycket tillfällen vi så väldigt sällan annars får. Här får förtroendet tid att byggas och dagen fylls av möjligheter att stötas, blötas (bildligt såväl som konkret) och samtala. Det är en fantastisk möjlighet för konfirmanderna, men lika mycket för mig. I den miljön som konfirmandläger är ger jag självklart massor av mig själv och mycket tid, men så mycket jag får ta emot.

Det är en underbar möjlighet, som jag önskar inta bara skulle vara konfirmander förunnat utan också vuxna, att ibland få leva lite lagom bortkopplade från vardagen för att få tid med det verkligt viktiga, som jag varken tror heter tvätt, disk eller räkningar.

---